|
Vertaalhulp 28.3 |
|
Toelichting:
|
|
20 |
*
Ζεύς
(1) nom. sing. M. Ζεύς
οὖν
(3) partikel
δείσας
(2) nom. sing. M. ptc. aor. (sigm.), uitg.: act. (noot 1)
1
1 ἔδεισα: (aor.) vrezen.
ὑπὲρ
(3) prepositie
τοῦ
(1) gen. sing. N. ὁ
γένους
(1) gen. sing. N. γένος
τῶν
(1) gen. plur. N. ὁ
ἀνθρώπων
(1) gen. plur. N. ἄνθρωπος
μὴ
(3) ontkenning
ἀπόλοιτο
(2) 3 sing. opt. aor. (them.), uitg.: med. ἀπόλλυμι
πᾶν,
(1) nom. sing. N. πᾶς
Ἑρμῆν
(1) acc. sing. M. {Ερμῆς
πέμπει
(2) 3 sing. indic. praes., uitg.: act. πέμπω
ἄγοντα
(2) acc. sing. M. ptc. praes., uitg.: act. ἄγω
αἰδῶ
(1) acc. sing. F. (noot 2)
22 αἰδῶ: bij αἰδώς (gen. αἰδοῦς, dat. αἰδοῖ, acc. αἰδῶ) schaamte.
|
21 |
τε
(3) partikel (verbindende combinatie: τε καί)
καὶ
(3) partikel (verbindende combinatie: τε καί)
δίκην,
(1) acc. sing. F. δίκη
ἵνα
(3) voegwoord
γένοιντο
(2) 3 plur. opt. aor. (them.), uitg.: med. γίγνομαι
πόλεων
(1) gen. plur. F. πόλις
κόσμοι
(1) nom. plur. M. κόσμος
τε
(3) partikel (verbindende combinatie: τε καί)
καὶ
(3) partikel (verbindende combinatie: τε καί)
δεσμοὶ
(1) nom. plur. M. δεσμός
φιλίας
(1) gen. sing. F. φιλία
συναγωγοί
(1) nom. plur. M. (noot 3)
3.
3 συναγωγός: samenbrengend.
*
ἐρωτᾷ
(2) 3 sing. indic. praes., uitg.: act. ἐρωτάω
οὖν
(3) partikel
Ἑρμῆς(1) nom. sing. M. Ἑρμῆς
|
22 |
Δία,
(1) acc. sing. M. Ζεύς
τίνα
(1) acc. sing. M. τίς
οὖν
(3) partikel
τρόπον
(1) acc. sing. M. τρόπος
νείμειε
(2) 3 sing. opt. aor. (ps.-sigm.), uitg.: act. νέμω
δίκην
(1) acc. sing. F. δίκη
καὶ
(3) partikel, verbindend
αἰδῶ
(1) acc. sing. F. (noot 2)
2
2 αἰδῶ: bij αἰδώς (gen. αἰδοῦς, dat. αἰδοῖ, acc. αἰδῶ) schaamte.
ἀνθρώποις·
(1) dat. plur. M. ἄνωρωπος
*
"πότερον
(3) adverbium (combinatie: πότερον...ἤ) (noot 4)
4
4 πότερον: voor het corresponderende ἤ zie
ὡς
r. 25. (3) voegwoord
τῶν
(1) gen. plur. F. ὁ
τεχνῶν
(1) gen. plur. F. τέχνη
οἱ
(1) nom. plur. M. ὁ
ἄνθρωποι(1) nom. plur. M. ἄνθρωπος
|
23 |
μετέχουσιν,
(2) 3 plur. indic. praes., uitg.: act. μετέχω
οὕτω
(3) adverbium (οὕτω/οὕτως)
καὶ
(3) partikel
ταύτας
(1) acc. plur. F. οὗτος
νείμω;
(2) 1 sing. coni. aor. (ps.-sigm.), uitg.: act. νέμω
*
μετέχουσι
(2) 3 plur. indic. praes., uitg.: act. μετέχω
δὲ
(3) partikel, verbindend
τῶν
(1) gen. plur. F. ὁ
τεχνῶν
(1) gen. plur. F. τέχνη
ὧδε·
(3) adverbium
*
εἷς
(1) nom. sing. M. εἷς
ἀνὴρ
(1) nom. sing. M. ἀνήρ
ἔχων
(2) nom. sing. M. ptc. praes., uitg.: act. ἔχω
ἰατρικὴν
(1) acc. sing. F. (noot 5)
55 ἰατρικός: medisch.
|
24 |
πολλοῖς
(1) dat. plur. M. πολύς
ἰδιώταις
(1) dat. plur. M. (noot 6)
6
6 ἰδιώτης, ὁ: leek.
ἱκανός
(1) nom. sing. M. ἱκανός
ἐστιν,
(2) 3 sing. indic. praes., uitg.: act. εἰμί
καὶ
(3) partikel, verbindend
οἱ
(1) nom. plur. M. ὁ
ἄλλοι
(1) nom. plur. M. ἄλλος
δημιουργοὶ
(1) nom. plur. M. (noot 7)
7
7 δημιουργός, ὁ: ambachtsman.
ὡσαύτως.
(3) adverbium
*
καὶ
(3) partikel, verbindend
δίκην
(1) acc. sing. F. δίκη
δὴ
(3) partikel
καὶ
(3) partikel, verbindend
αἰδῶ
(1) acc. sing. F. (noot 2)
2
2 αἰδῶ: bij αἰδώς (gen. αἰδοῦς, dat. αἰδοῖ, acc. αἰδῶ) schaamte.
οὕτω(3) adverbium (οὕτω/οὕτως)
|
25 |
θῶ
(2) 1 sing. coni. aor. (stam/κ), uitg.: act. τίθημι
ἐν
(3) prepositie
τοῖς
(1) dat. plur. M. ὁ
ἀνθρώποις,
(1) dat. plur. M. ἄνθρωπος
ἢ
(3) voegwoord
ἐπὶ
(3) prepositie
πάντας
(1) acc. plur. M. πᾶς
νείμω;"
*
(2) 1 sing. coni. aor. (ps.-sigm.), uitg.: act. νέμω
"ἐπὶ
(3) prepositie
πάντας",
(1) acc. plur. M. πᾶς
ἔφη
(2) 3 sing. imperf., uitg.: act. φημί
ὁ
(1) nom. sing. M. ὁ
Ζεύς,
(1) nom. sing. M. Ζεύς
"καὶ
(3) partikel, verbindend
πάντας
(1) acc. plur. M. πᾶς
δεῖ
(2) 3 sing. indic. praes., uitg.: act. δεῖ
τούτων(1) gen. plur. F. οὗτος
|
26 |
μετέχειν·
(2) inf. praes., uitg.: act. μετέχω
*
οὐ
(3) ontkenning (οὐ/οὐκ/οὐχ)
γὰρ
(3) partikel, verbindend+
γενήσονται
(2) 3 plur. indic. fut., uitg.: med. γίγνομαι
πόλεις,
(1) nom. plur. F. πόλις
εἰ
(3) voegwoord
ὀλίγοι
(1) nom. plur. M. ὀλίγος
αὐτῶν
(1) gen. plur. F. αὐτός
μετέχουσιν
(2) 3 plur. indic. praes., uitg.: act. μετέχω
ὥσπερ
(3) voegwoord
ἄλλων
(1) gen. plur. F. ἄλλος
τεχνῶν·
(1) gen. plur. F. τέχνη
*
καὶ
(3) partikel, verbindend
νόμον(1) acc. sing. M. νόμος
|
27 |
θὲς
(2) 2 sing. imperat. aor. (stam/κ), uitg.: act. τίθημι
παρ᾿
(3) prepositie (παρά)
ἐμοῦ
(1) gen. sing. M. ἐγώ
τὸν
(1) acc. sing. M.
μὴ
(3) ontkenning
δυνάμενον
(2) acc. sing. ptc. M. praes., uitg.: med. δύναμαι
αἰδοῦς
(1) gen. sing. F. (noot 2)
2
2 αἰδῶ: bij αἰδώς (gen. αἰδοῦς, dat. αἰδοῖ, acc. αἰδῶ) schaamte.
καὶ
(3) partikel, verbindend
δίκης
(1) gen. sing. F. δίκη
μετέχειν
(2) inf. praes., uitg.: act.μετέχω
κτείνειν
(2) inf. praes., uitg.: act.κτείνω (noot 8)
8
8 κτείνειν: dat men moet doden.
ὡς
(3) voegwoord
νόσον
(1) acc. sing. F. νόσος
πόλεως."(1) gen. sing. F. πόλις
|